| 1. |
- Holtström, Johan, 1968-, et al.
(author)
-
Hur nås höga kursutvärderingar? : En studie av korrelationen mellan kursutvärderingar, nedlagd tid och studenters resultat på kurser
- 2009
-
In: Ett år med Bologna - vad har hänt vid LiU?. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173935807 ; , s. 91-103
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Kursutvärderingar har blivit allt viktigare. De fyller idag inte enbart en funktion av att utgöra underlag för förbättringar inom utbildningen, utan används även för att utvärdera lärarens insatser. I och med detta skulle det också kunna uppkomma intressen att försöka styra undervisningen för att uppnå höga kursutvärderingar. Diskussioner har bland annat handlat om att höga krav på studenterna påverkar kursutvärderingar negativt (se exempelvis Bjuremark, 2008) samt om det går att få bättre kursutvärderingar genom att ge studenter höga betyg. Syftet med detta papper är att undersöka sambanden mellan det betyg studenterna ger en kurs, deras studiearbetstid och det slutbetyg studenterna erhållit från kursen. Inom Linköpings universitet används det elektroniska kursutvärderingssystemet KURT där man bland annat frågar efter hur studenterna bedömer kursen som helhet på en femgradig skala och där studenterna ska ange genomsnittlig studiearbetstid under kursen. Genom att jämföra dessa värden med studenternas studieresultat avser pappret att besvara följande frågor: Finns det något samband mellan studenternas slutbetyg och det betyg de ger kursen?, Finns det något samband mellan nedlagd studietid och studenternas slutbetyg? Och, finns det något samband mellan nedlagd tid och det betyg studenterna ger kursen? Som underlag för undersökningen använder vi data från 230 kurser inom ekonomi på teknisk fakultet vid Linköpings Universitet. Vi drar slutsatsen att medan det inte finns någon signifikant korrelation mellan nedlagd tid och studieresultat eller mellan kursutvärdering och studieresultat, så finns positiv korrelation mellan nedlagd tid och kursutvärdering. Dessa slutsatser är intressanta att lyfta fram kopplat till diskussioner om kursutvärderingar och studieprestationer, då de indikerar att (i) det inte lönar sig att ge enkla kurser för att få en bra kursutvärdering, (ii) en hög arbetsinsats primärt premierar kursen, medan studenten faktiskt inte når en bättre prestation, och (iii) att ge höga betyg till studenter inte premierar kursutvärderingen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Öberg, Christina, 1970-, et al.
(author)
-
Ekonomi och lönsamhet
- 2015
-
In: Marknadsföring. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144105277 ; , s. 545-574
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Öberg, Christina, 1970-
(author)
-
På jakt efter alternativa handledningsformer
- 2006
-
In: Pedagogiska utmaningar i tiden. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789185715428
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Handledning kan ofta uppfattas som en fokuserad, men också resurskrävande undervisningsform. Förväntningar ställs inte bara på lärarens förmåga att stimulera till egentänkande, men också på att ofta kunna fatta snabba beslut och föra ett projekt framåt. Från studenter kan handledning uppfattas som ett tillfälle att få idéer bekräftade, en möjlighet att ställa specifika frågor och driva den egna lärprocessen framåt, eller som något nödvändigt ont där läraren förväntas vara den som tar initiativ.En kritik som därtill ofta riktas mot projekt härrör från grupprocesser och individens syn på sin roll i en gemensam uppgift. Ur lärarperspektivet ställs krav på att stimulera hela gruppen att känna ett gemensamt ansvar, bemöta eventuella gruppinterna konflikter, o s v.För att om möjligt komma förbi några av handledningens tillkortakommanden har en projektförberedande seminarieuppgift införts på grundläggande ekonomikurser (industriell ekonomi på ingenjörsutbildningar). Mer specifikt är avsikten med uppgiften att ge studenterna en första orientering och breddad förståelse för det ämne de senare ska fördjupa sig inom. Genom att besvara ett antal frågor och sedan diskutera dessa i tvärgrupper med andra studenter, där varje student individuellt får representera sin grupp, är avsikten att studenterna ska öka sin förmåga att självständigt reflektera och samtidigt lära sig genom att diskutera seminariesvaren med andra studenter.Arbetet baseras på studenters utvärdering av projektarbetet och intervjuer med handledare på kurserna. Avsikten med detta papper är att utvärdera om denna seminarieuppgift påverkat det slutliga projektet och kursen som helhet. En avslutande diskussion förs om huruvida denna typ av uppgifter utgör ett komplement till, eller en ersättning för, den traditionella handledningsformen, samt övriga lärdomar från införandet av uppgiften.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Öberg, Christina, 1970-
(author)
-
På jakt efter alternativa handledningsformer
- 2007
-
In: Pedagogiska Utmaningar i Tiden. - Linköping : Linköping University. - 9789185715428 ; , s. 61-71
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Handledning kan ofta uppfattas som en fokuserad, men också re-surskrävande undervisningsform. Förväntningar ställs inte bara pålärarens förmåga att stimulera till egentänkande, men också på attofta kunna fatta snabba beslut och föra ett projekt framåt. Från stu-denter kan handledning uppfattas som ett tillfälle att få idéer be-kräftade, en möjlighet att ställa specifika frågor och driva den egnalärprocessen framåt, eller som något nödvändigt ont där läraren för-väntas vara den som tar initiativ.En kritik som därtill ofta riktas mot projekt härrör från gruppro-cesser och individens syn på sin roll i en gemensam uppgift. Ur lä-rarperspektivet ställs krav på att stimulera hela gruppen att känna ettgemensamt ansvar, bemöta eventuella gruppinterna konflikter, o s v.För att om möjligt komma förbi några av handledningens till-kortakommanden har en projektförberedande seminarieuppgift in-förts på grundläggande ekonomikurser (industriell ekonomi på in-genjörsutbildningar). Mer specifikt är avsikten med uppgiften att gestudenterna en första orientering och breddad förståelse för detämne de senare ska fördjupa sig inom. Genom att besvara ett antalfrågor och sedan diskutera dessa i tvärgrupper med andra studen-ter, där varje student individuellt får representera sin grupp, är av-sikten att studenterna ska öka sin förmåga att självständigt reflekte-ra och samtidigt lära sig genom att diskutera seminariesvaren medandra studenter.Arbetet baseras på studenters utvärdering av projektarbetet ochintervjuer med handledare på kurserna. Avsikten med detta papperär att utvärdera om denna seminarieuppgift påverkat det slutligaprojektet och kursen som helhet. En avslutande diskussion förs omhuruvida denna typ av uppgifter utgör ett komplement till, eller enersättning för, den traditionella handledningsformen, samt övrigalärdomar från införandet av uppgiften.
|
|
